tisdag, 7 september 2010, 04:44
Site: AlandiaNavigation.ax - navigation på nätetCourse: AlandiaNavigation.ax - navigation på nätet (alandianavigation.ax)
Glossary: Nautisk ordlista
A
| AGA-fyr: |
| AIS: Automatic Identification System är ett system som gör det möjligt att från ett fartyg identifiera och följa andra fartygs rörelser. Systemet har utvecklats och införts för att ge tillgång till mera information om fartygen i närområdet än vad som kan erhållas via radar. Till exempel ger AIS fartygens identitet och storlek och detta även för fartyg som befinner sig i radarskugga, t.ex bakom öar. AIS ä redan nu obligatoriskt för alla fartyg över 300 brutto reg. ton. Läs mera |
| Akter:
Bakändan på en båt.
|
| Akter om tvärs: avser ett läge akter om en linje som är vinkelrätt med båtens långskeppslinje. Läs mera |
| Akterljus: Med akterljus avses ett vitt ljus som visar ett oavbrutet sken över en horisontbåge av 135°, och så anordnat att skenet kastas från rätt akterut till 67,5° på vardera sidan av fartyget. (Int. sjövägsreglerna regel 21c) |
| Akterpik: Läs mera |
| Amiralitetsformeln: Läs mera |
| Angöring: Läs mera |
| Ankarljus: Ett runtlysande vitt ljus som visas av fartyg för ankar. (Int. sjövägsreglerna regel 30a) |
| Automatlogg: Logg (hastighetsmätare) som mäter hastigheten genom att mäta tryckskillnaden i ett så kallat pitotrör. Tryckskillnaden omvandlas till en elektrisk signal som kan överföras till ett instrument som visar hastigheten. |
B
| Babord: Till sjöss (och inom flyg- och rymdfarten) används ordet babord istället för vänster. Läs mera |
| Babordsmärke: Lateralmärke, färg: röd. Toppmärke: röd cylinder. Rött reflexband. Ljus: rött Fl 3s eller Fl (2) 6 s. Skall passeras till styrbord. (Märket passeras på båtens babords sida.) Se bild |
| Båk: Läs mera |
| Bäring: Med bäring avses vinkeln mellan nord och ett pejlat föremål, t.ex. en fyr. |
| Basfarled: Sjöfartsverket upprätthåller basfarleder längs Finlands kuster. Läs mera |
| Båt: Läs mera |
| Båtägarvimpel: Triangelformad vimpel vars utseende är fastslaget i Förordning om fritidsfarkosters flaggor 1983. Vimpeln får endast föras av båtägare som är medlem i båtförening inskriven i föreningsregistret. |
| Båtsportkort: Speciella sjökort i skala 1:30 000/1:50 000 utgivna över vissa sjöområden för båtsportfolket |
| Befälhavare: Den högste ansvarige ombord. Även fritidsbåtar har enligt regelverket en befälhavare. Läs mera |
| Bestick: Med bestickföring avses att längs den kurslinje båten har färdats föra sådana anteckningar att båtens läge hela tiden kan bestämmas. |
| Blixtljus: Med blixt avses ett ljus som med jämna mellanrum blinkar 120 eller flera gånger i minuten. |
| Bog: Rundningen där fartygets stäv övergår till "rak" fartygssida. Seglingsterm, läs mera |
| Bogserljus: Med bogserljus avses ett gult ljus anbragt så nära aktern som möjligt och så beskaffat att det visar oavbrutet sken över en horisontbåge av 135º och så anordnat, att skenet kastas från rätt akterut till 67,5º på varje sida av fartyget. |
| Boj: Flytande sjömärke som placeras vid sidan av grund eller för att utmärka mynningen till en inåtgående farled. Bojen är förtöjd med en kätting till en vikt på sjöbottnen. På grund av den något lösa förtöjningen kan bojen röra sig inom en cirkel med 20-30 m radie kring sin egentliga position. Bilder |
| Bojprick: Stor prick som är förtöjd till sjöbottnen med spänd förtöjning. Ofta försedd med ljus. Bild |
| Bowditch's: Bowditch's är en institution inom navigationsutbildning som i dag handhas av Amerikanska flottans Hydrographic Office. Bowditch's finns på nätet i PDF-format och är fri och gratis att använda online. |
| Bredd: Med geografisk bredd uttrycker man en orts läge på jorden i nord/syd riktning. |
| Brohöjd: Segelfri höjd under en bro anges på sjökortet och med tavlor på bron. I skärgården och på havsområdena gäller den angivna höjden vid medelvattennivå. På insjöområdena beräknas brohöjderna utifrån högvattennivån under seglationssäsongen. Därutöver beaktas en säkerhetsmarginal som varierar mellan 0,2 och 1,0 m beroende på hur stora vågorna kan bli på platsen och hur stora fartyg som kan passera. |
C
| CD-sjökort: Finländska sjökort ges även ut i digital form på CD-skivor. Läs mera |
| CEVNI: - från franska språkets Code Européen des Voies de Navigation de Intérieure - är regler för trafiken på Europas inre farvatten. För att köra egen eller hyrd båt på dessa områden måste man ha ett kanalintyg. CEVNI-kursen är lätt, du läser den på en vecka och meddelar oss när du är klar så håller vi tentamen vid behov. Tentamen hålls på Åland. Mer om CEVNI och båtliv på Europas kanaler kan du läsa här... |
| Cylindrisk projektion: Ett sätt att projicera områden på jordklotet på plana ytor (sjökort). Se också Mercators projektion |
D
| Däck: Läs mera |
| Departur: Skillnaden i longitud mellan två meridianer uttryckt i lägdmått |
| Deviation: Kompassens deviation är vinkeln mellan den magnetiska meridianen och den nordriktning som kompassen visar. D är ett fel som beror på störningar som metallföremål ombord på din båt förorsakar på jordens magnetfält |
| Deviationsbestämning: Deviationen på en kompass ombord är bunden till kompassens placering. Därför måste varje enskild kompass ha en egen deviationstabell. Deviationsundersökning görs för att fastställa kompassens felvisning i förhållande till den magnetiska nordpolen. |
| Deviationstabell: I en deviationstabell inför man kompassens felvisning, i förhållande till magnetisk nord, på olika kurser. |
| Differens i latitud: Bågavståndet mellan latitudparallellerna genom två orter mätt längs meridianen. Riktningen är nord eller syd beroende på frånseglad och inseglad ort |
| Differens i longitud: Bågavståndet mellan meridianerna genom två orter mätt längs ekvatorn. Riktningen är ost eller väst och och beror på frånseglad och inseglad ort |
| Dimsignal: Vid nedsatt sikt skall fartyg avge ljudsignaler enligt de internationella sjövägsreglerna, (COLREG) regel 35. |
| Distans:
Måttenheten för distans till sjöss är sjömil. D är en viktig komponent i minnesformeln för beräkning av fart, tid och distans: DISTANSFART * TID |
| Djupgående: Läs mera |
| Dopplerlogg: Logg som mäter hastigheten med hjälp av frekvensskillnaden hos ljudvågor som sänds ut framåt och bakåt från fartyget. |
| Drivankare: Läs mera |
| Dykdalb: Läs mera |
| Dykning: I Regler för inre farvatten i Finland står i §4 att fartyg som passerar plats där dykningsarbete utförs, skall iaktta behörig försiktighet och så vitt möjligt undvika att förorsaka propellerström. I §11 fastställs att fartyg varifrån utförs dykningsarbete skall visa en skärm med utseende som den internationella signalflaggan A. |
| Dyvika: Läs mera |
E
| Ekolod: Instrument för mätning av vattendjupet. Principen grundar sig på mätning av tiden det tar för ljudvågor, som sänds ut från en båt, att studsa tillbaka från sjöbottnen. Läs mera |
| Ekvator: Imaginär storcirkel som delar jorden i norra och södra halvklotet. Läs mera |
| Elektromagnetisk logg: Mycket noggrann fartmätare som bygger på elektromagnetisk induktion i en givare som anbringas utanpå fartygets botten. |
| Enslinje: Enslinje kan vara tvåsjömärken som ligger ens, en fyr ens med en udde eller en flaggstång och ett träd som ligger ens. Ja, navigatören kan bilda egna enslinjer av praktiskt taget vilka som helst föremål som finns i naturen. För att man skall kunna dra ut en enslinje som en ortlinje i sjökortet krävs naturligtvis att föremålen är utsatta i sjökortet. |
| Ensmärke: Läs mera |
| EUREF - FIN: Referenssystemet som används i finländska sjökort kallas EUREF-FIN. Det överensstämmer med omkring en meter med referenssystemet WGS-84, som används i GPS-sjökorten, varför skillnaden inte behöver beaktas vid vanlig navigering. |
F
| Falla av: Läs mera |
| Farleder: upprätthålls av sjöfartsverket. För fritidsbåtfolket finns på många ställen speciella farleder så att man inte behöver blanda sig med yrkessjöfarten. |
| Fart:
En av tre storheter som är viktiga för navigatören för att kunna föra bestick. FART * TID |
| Fartyg: Läs mera |
| Farvatten: Ordet förekommer i navigationskurserna främst i sammanhanget INRE FARVATTEN. (Regler för inre farvatten 1978 i Finland och i CEVNI-sammanhang: Europas inre farvatten.) |
| Fel (bäring eller kurs):
Fel (bäring eller kurs): Begreppet är viktigt i minnesreglerna för hur man använder plus- eller minustecknet vid omvandling av kurser och bäringar från rättvisande till magnetiska- eller kompass- och vice versa. Söks rätt, görs rätt. I minnesregeln är alltid rättvisande bäring (eller kurs) "rätt", och kompass- eller magnetisk bäring (eller kurs) är "fel". |
| Feltriangel: Feltriangel: Med tre samtidiga bäringar får man vanligtvis en feltriangel. (Här avses nästan samtidiga; det är ju omöjligt att ta tre bäringar exakt samtidigt) Om feltriangeln är liten (1 - 2 kabellängder) anses positionen vara i triangelns mitt eller nära ett hinder (på mest ofördelaktiga ställe) |
| Fiskefyr: Fyrar som utplaceras av fiskare och underhålls av dessa. De är i allmänhet tända endast vid behov. |
| Flagga: I I lag om Finlands flagga 1978 och i Förordning om fritidsfarkosters flaggor stadgas om flaggor. Lag om Finlands flagga Flaggreglemente |
| Flytgas: Om flytgas ombord bestäms i Flytgasförordning 711/1993. Förvaringsutrymme för flytgasflaskor skall kunna vädras från bottnen och vara gastätt mot utrymmen i vilka någon övernattar. Flytgasanläggning ombord skall certifieras av behörig installatör. Läs mera |
| Förordning om fiske:
I förordning om fiske bestäms bl.a. om märkning av fiskeredskap. |
| Förordning om sjötrafik:
I sjötrafikförordningen bestäms bland annat om båtars utrustning. |
| Förtecken:
Förtecknen plus och minus skall i vissa fall användas omvänt när man rättar kurser och bäringar för deviation och missvisning. Söks rätt, görs rätt. Om man räknar från kompass till rättvisande används förtecknen "rätt". |
Förtöjningsplats:
| |
| Fri höjd: Se brohöjd. |
| Fyr: Anordning som kastar ut ljus för att vägleda sjöfarare. Läs mera |
Fyrkaraktär:
| |
| Fyrlista:
De för navigatören nödvändiga upplysningar om belysta sjömärken, fyrar, bojar och prickar finns samlade i fyrlistor. I Finland heter fyrlistan Fyrar vid Finlands kuster och utkommer vartannat år. |
G
G:
| |
Gästbrygga:
| |
| Gästhamn:
Sjökortsymbol för G är en segelbåtssymbol i en dubbel cirkel och avser då en hamn med hög standard och mångsidig service. |
| Gauss-Krugers projektion:
I Gauss-Krügers projektion skär en tänkt pappcylinder jordens yta längs en meridian. Metoden lämpar sig väl för att avbilda smala områden som ligger i meridianens längdriktning. Vissa båtsportkort i Finland är gjorda enligt denna metod. |
| Gipp: |
| GMDSS: |
| Gradnät:
Jordens gradnät består av meridianer och latitudparalleller (breddgrader) med vilka vi kan uttrycka en position på jorklotet. |
Gradsystemet:
| |
Gyrodeviation:
| |
| Gyrokompass:
Principen för G grundar sig på inverkan av jordens rotation och gravitationskraften på snabbt roterande gyroskohjul. G påverkas inte av jordmagnetismen och är därför befriad från påverkan av missvisning och deviation. |
H
| Halvklot:
Ekvatorn delar jorden i norra och södra halvkloten. |
| Handlod:
Redskap för att mäta vattendjupet. Består av ett blylod och en lina som är märkt på lämpligt sätt. |
| Handlogg:
Handloggen bestod av en ekskiva (log) som slängdes i sjön och en lina på en rulle. Linan var försedd med knoparoch genom att mäta tiden och räkna antal knopar som löpte ut fick man en uppfattning om farten. |
| Handpejlkompass:
Pejlinstrument inbyggt i en magnetkompass. Mycket användbart instrument som, om man kliver upp på för- eller akterdäcket på båten, även kan användas utan att båtens magnetfält stör kompassen allt för mycket. |
| Hare:
Linjemärken, ofta bestående av vitmålade stenar, som farledspersonal sätter upp för att ange läget för t.ex. en remmare. |
Harpunlogg:
| |
| Havsfyr:
Kraftig fyr som tjänar som en fast punkt för navigationsbestämning i öppen sjö eller då man närmar sig kusten. |
| Hedersledamotflagga:
I Förordning om fritidsfarkosters flaggor 1983 bestäms om flaggor. Hedersledamotflaggan är den finska föreningsbåtflaggan med en blå bård i nedre kanten. |
| Hjälpfyr:
Fyrar, placerade längs farlederna, avsedda som hjälpmedel för t.ex pejling, kursändring e.l. |
Hjälpmärke:
| |
| Högvatten:
På insjöområdena beräknas segelfri höjd under broar och luftledningar utifrån högvatten under seglationssäsongen. På havsområdena beräknas höjden från medelvattenståndet. |
| Högvatten: Högvatten: På insjöområdena beräknas segelfri höjd under broar och luftledningar utifrån högvatten under seglationssäsongen. På havsområdena beräknas höjden från medelvattenståndet. |
| Horisont:
I navigation avses med horisont den fria synkretsen, sjöhorisonten, som oftast indelas i 360° |
| Hörnkoordinater: I sjökortets nedre vänstra och övre högra hörn anges sjökortets hörnkoordinater. |
Hundkurva:
| |
| Huvudriktning:
Farleds huvudriktning anges i sjökortet med en kraftig pil med röd och grön färg. |
I
| Igenkänningsskylt: Igenkänningstecknen för registreringspliktiga båtar skall anbringas antingen på båtens sidor, eller på däck, så att de är synliga åt vardera hållet. Bokstäverna och siffrorna skall vara svarta på vit botten och ha en höjd av minst 7,5 cm och en stapelbredd av minst 1,5 cm. Igenkänningsskylten skall var minst 12 cm hög och överskjuta igenkänningstecknen med minst 2,5 cm på vardera sidan. |
| Igenkänningstecken: Igenkänningstecken för registreringspliktiga båtar skall bestå av siffror som är minst 7,5 cm höga och har en stapelbredd av minst 1,5 cm. |
| IHO: International Hydrographic Organization. Den internationell sjökartograferingsorganisationen. Numera framställs också finska sjökort enligt IHO's framställningsteknik. Läs mera |
| IMCO: International Maritime Consultative Organization. Så hette organisationen som ligger bakom de intenationella reglerna om förhindrande av sammanstötning till sjöss. Finlands president ratificerade reglerna den 28.01.1977. Numera heter organisationen IMO - International Maritime Organization. Läs mera |
| Innerkantens mått: Sjökortets mått kan förändras av fukt och torka. Kortets ursprungliga mått anges i nedre högra kanten på alla sjökort. |
| Inre farvatten: Sjöfartsverkets Regler för inre farvatten är nationella tilläggsregler till de internationella sjövägsreglerna. |
| Insjökort: Över insjöområdet i Finland utges ett översiktskort i skal 1:200 000 och sjökortsserier som varierar i skala från 1:10 000 till 1:50 000 Läs mera |
| Instrumentnavigering: Den del av navigationen där man använder instrument såsom radar, sattellitmottagare e.l. Till sin natur är instrumentnavigen en del av den terrestra navigationen |
| Interkardinalstreck: De väderstreck som ligger mitt mellan kardinalstrecken, det vill säga: nordost, sydost, sydväst och nordväst. Läs mera |
| Isboj: Kraftig, spolformad boj, gjord för att klara havsis. Isbojen finns på plats året om och är förtöjd till bottnen med lös förtöjning. Se bild |
J
| Jagare: Ett litet stagsegel framför klyvaren. Samma som flying jib. |
| Jolle: Liten båt som används som hjälpbåt åt en större farkost. |
| Jungman: Den lägsta graden på en besättningsman på däck i handelsflottan. Följande grader är: lättmatros, matros, båtsman. |
K
| Kabellängd: En kabellängd är en tiondels nautisk mil (sjömil) (distansminut) = 185,2 m |
| Kardinalmärke: Bojar eller prickar. Används för att visa i vilket väderstreck det finns farbart vatten, det vill säga, på vilken sida av hindret man tryggt kan passera. Läs mera |
| Kardinalstreck: Det samma som huvudväderstrecken: nord, ost, syd och väst. Läs mera |
| Kardinalsystem: Sjömärkets namn är beroende av kardinalväderstrecken nord, ost, syd och väst. Samtidigt anger märkets namn på vilken sida av märket den farbara farleden är belägen. Läs mera |
| Karta: Avser en i ett bestämt förhållande förminskad bild av jordytan eller en del av denna. Läs mera |
| Knop: 1 knop = 1 nautisk mil /timme =1852m /tim. Läs mera |
| Kommodorsvimpel: I förordning om fritidsfarkosters flaggor bestäms om kommodorsvimpel. Vimpeln har båtföreningsflaggors blåvita kors, är tvåtungad och avsmalnande från stången. Läs mera |
| Kompass: En kompass är ett navigationsinstrument som anger riktningen mot den magnetiska nordpolen (magnetkompasser). Det finns också gyrokompasser. Dessa kan vara fria från deviation och missvisning och visar således riktningen till den geografiska nordpolen. |
| Kompassbäring: En kompassbäring är vädelös som sådan. Den måste rättas för deviation och missvisning innan den kan läggas ut i sjökortet som en ortlinje. |
| Kompasskurs: Den kurs kompassen visar. Kompasskursen måste rättas för deviation och missvisning innan den kan läggas ut i sjökortet som den kurs båten har följt eller skall följa |
| Kompassros: Den delen i kompassen som står stilla och alltid rättar sig efter den magnetiska nordpolen. Tryckta kompassrosor finns i sjökorten till hjälp för navigatören. |
| Kompasstreck: I det gamla strecksystemet indelades kompassen (eller horisonten) in i kardinalstreck och interkardinalstreck i åtta lika stora delar. Genom att fortsätta halveringen erhölls slutligen 32 lika stora delar, kompasstreck. Ett streck motsvarar således 11,25º eller 11º 15' (360/32 = 11.25) Läs mera |
| Kontrakurs: Motsatt kurs (180º omsvängd) från den önskade. |
| Koordinater: Koordinater: Med geografiska koordinater bestäms en orts läge på jorden. Läs mera |
| Koordinatsystem: Jorden täcks av ett imaginärt gradnät (koordinatsystem)med vilket man kan bestämma orters läge. Läs mera |
| Korrektionsfaktor: Elektroniska instrument visar fel. Data från de två vanligaste, ekolodet och loggen, bör korrigeras med en korrektionsfaktor som man själv räknar ut. Loggens korrektionsfaktor: verklig distans / loggad distans Lodets korrektionsfaktor: Verkligt djup / lodat djup |
| Kort 1: I finländska publikationen, Kort 1: Symboler, förkortningar och begrepp finns de tecken som används på finländka sjökort förklarade. |
| Kort signalljud: I sjövägsreglerna del D, regel 32, Definitioner, bestäms bl.a. om signalljud. Kort signalljud är en signal av omkring en sekunds varaktighet. |
| Kranbalksvis: Gammalt uttryck: samma som "på styrbords eller babords bog". Samma som sidvinkel 45º |
| Kryss: Läs mera |
| Krysspejling: Krysspejling: Två samtidiga bäringar till föremål som ligger möjligast nära 90º från varandra. Läs mera |
| Kurs:
Den vinkel som båtens långskeppslinje bildar ned meridianen. Minnesregel: Söks fel, görs fel.
|
| Kurs och distans: Med transportören sätter man ut kurs och med passaren mäter man distanser i sjökortet |
| Kustkort: Kustkort är sjökort avsedda för skärgårds- och kustnavigation. I Finland förekommer kustkorten i skala 1:50 000 |
| Kustsjöfart:
| |
L
| Lag om fiske: I Lag om fiske 1982 bestäms om fiskares fångstredskap och bedrivande av fångst. Läs mera |
| Lag om sjötrafik: I sjötrafiklagen 1996 finns bestämmelser för att främja säkerheten till sjöss samt att förebygga olägenheter som användningen av farkoster kan orsaka på miljön. Läs mera |
| Läge: En orts läge på jorden uttrycks med latitud och longitud |
| Lågvatten: På insjöområdet i Finland används lågvattennivån under seglationssäsongen för att ange farlederna största tillåtna djupgående. På skärgårdshavet och vid kusterna används medelvattennivån för samma ändamål. |
| Landskapsnavigering: Med landskapanavigering avses att röra sig till sjöss under det att man följer med växlingarna i naturen och utnyttjar dessa för att bestämma sin position. |
| Längd: Geografisk längd (longitud) uttrycks med meridianens läge i förhållande till noll-meridianen. Läs mera |
| Långskeppslinje: Båtens långskeppslinje används som begrepp i olika sammanhang inom navigationen: Kurs är den vinkel som båtens långskeppslinje bildar med meridianen genom båten. Sidvinkel är den riktning (vinkel) ett föremål befinner sig i i förhållande till båtens långskeppslinje |
| Långt signalljud: Ett ljud med visslan av 4-6 sekunders varaktighet |
| Läns: Läs mera |
| Lanterna: Läs mera |
| Låring: Båtens aktre "hörn". |
| Låringsvis: Snett akterut - 45º på styrbords eller babords sida akterifrån räknat. Samma som sidvinkel 135º |
| Lateralmärke: Lateral betyder "vid sidan av". Lateralmärken placeras vid sidan av farleden för att visa dess ytterkanter. Läs mera Bilder 1 2 3 4 5 |
| Lateralsystem: Lateral betyder "vid sidan av". Lateralmärken placeras längs farleden för att visa dess ytterkanter. I Finland, övriga Europa och större delen av Asien används, IALA's lataeralsystem A, vilket betyder att märken på farledens styrbords sida är gröna och på babords sidan röda. Läs mera På engelska |
| Latitud: Latitud är avståndet mellan ekvatorn och en punkt på jorden uttryckt i bågmått (grader) |
| Latitudfel: Ett fel som uppträder på en gyrokompass allt eftersom fartyget geografiska bredd förändras. Fartfelet kan lätt kompenseras med en inbyggd justeringskontroll. Läs om gyrokompassen |
| Latiyidparallell: Småcirklar som är parallella med ekvatorn. Ekvatorn är den enda latitudparallell som är en storcirkel. Läs mera På engelska |
| Ledningstavla: Gula tavlor med ordet KABEL, KAAPELI eller CABLE målat med svarta bokstäver. Tavlorna placeras på motsatta stränder så att en linje från tavla till tavla utvisar sjölkabelns sträckning. Om kabelns längd överstiger 2 km används dessutom runda, röda och vita linjemärken. |
| Ljudsignal: I sjövägsreglerna, regel 32 - 36 bestäms om fartygs ljudsignaler. Med kort signalljud avses en signal av omkring en sekunds varighet. (Regel 35) Med långt signalljud avses en signal av 4-6 sekunders varighet. (Regel 35) Man skiljer mellan: Manöver- och varningssignaler. (Regel 34) Ljudsignaler vid nedsatt sikt. (Regel 35) Signaler för att påkalla uppmärksamhet (Regel 36) |
| Ljus: I sjövägsreglerna, reglerna 20 - 30 bestäms om ljus och signalfigurer för fartyg |
| Ljushöjd: Ljushöjd för fyrar ges i meter från havsytan vid medelvattennivån. Uppgiferna finns i fyrlistan. |
| Ljuskaraktär: Läs mera |
| Ljussignal: Vid broar och slussar används ett system med röda och gröna ljus för att styra trafiken. I sjövägsreglerna, regel 34 stadgas att fartyg, i tillägg till föreskrivna manöver- och varningssignaler med visslan, även kan avge ljussignaler av samma karaktär som ljudsignalerna. |
| Lod: Den vanligaste typen av lod i båtar är ekolodet vars funktion grundar sig på mätning av djupet med ljudvågor som kastas ut från en givare i båtens botten och reflekteras tillbaka från sjöbottnen. Läs mera |
| Logg: Båtens hastighetsmätare. Loggen ger hastigheten i knop. (Sjömil/timme) Alla loggar visar fel och navigatören måste beräkna en korektionsfaktor som används på loggens avlästa distanser. |
| Longitud: Longitud är avståndet mellan en punkts läge på jorden, öst eller väst om Greenwich nollmeridian, uttryckt i bågmått (grader) eller tid. |
| Lotsbåt: Läs mera |
| Lova upp: Läs mera |
| Lovart: Den sida av båten som vinden blåser mot. |
| Loxodrom: Loxodrom är en linje på jordklotet som skär alla meridianer i samma vinkel. Det är den linje ett fartyg eller ett flygplan kommer fram i om man styr en konstant kurs. |
| Luftledning: Segelfri höjd under luftledning anges i sjökortet vid medelvattennivå, förutom på insjöarna där höjden anges vid högvatten. |
| Lysboj:
Lateral- eller kardinalboj som är försedd med blinkande ljus. |
| Lysvidd: Fyrars lysvidd ges i sjökortet som nominell lysvidd. Med nominell lysvidd avses det avstånd från fyren på vilket fyrljuset enligt sin ljusstyrka nattetid kan observeras vid en meteorologisk sikt på 10 sjömil. Då fyren visar vitt sken anges lysvidden endast för vitt sken. Då fyren visar endast färgat sken anges lysvidden för det färgade ljuset. |
M
| Magnetisk kurs: Vinkeln mellan den magnetiska och den geografiska meridianen kallas missvisning. Den motsvarande kursen kallas magnetisk kurs. |
| Magnetiskt störningsområde: PÅ vissa ställen kan missvisningen avvika kraftigt från den normala och kompassen går inte att lita på. Sådana områden anges i sjökortet genom att området är inringat med en vågig linje. |
| Magnetkompass: Består av en magnetisk skiva eller klot indelat i 360º i en vätskefylld skål. Läs mera |
| Manöversignal: I sjövägsreglerna, regel 34, bestäms att fartyg vid behov skall avge ljudsignaler för att meddela sig med varandra under manövrer. |
| Maskindrivet fartyg: Sjövägsreglerna, regel 3: Med maskindrivet fartyg avses varje fartyg som framdrivs med maskinkraft. Sjövägsreglerna, regel 23: här bestäms vilka ljussignaler ett maskindrivet fartyg skall föra. |
| Mast: Läs mera |
| Medelvattennivå: Segelfri höjd under broar och luftledningar samt största tillåtna djupgående i farleder bestäms i skärgårds- och kustområdena utifrån medelvattennivån. I insjöområdena används, för segelfri höjd, högsta vattenstånd och för högsta tillåtna djup i farleder, lägsta vattenstånd. |
| Mercators projektion: De flesta sjökort är tillverkade enligt mercators projektion. Läs mera In English |
| Meridian: I jordens imaginära koordinatsystem är meridianerna storcirklar som går genom polerna. Läs mera |
| MERSAR: Merchant Ships Sand Rescue Manual. Handboken för handelsfartyg vid sökning och räddning. Läs mera |
| Missvisning: Jordens magnetiska nordpol ligger ett bgott stycke från den geografiska polen. Kompassnålen söker den magnetiska nordpolen och det uppstår ett fel som kallas missvisning. M är olika till värde och riktning på olika platser på jorden och den förändrar sig med tiden. Missvisningen kan vara ostlig (positiv +) eller västlig (negativ -) Läs mera |
| Mistlur: Läs mera |
| Mittledsmärke: Placeras i mitten av en farled och kan såldes förbiseglas nära på båda sidorna. Omväxlande röda och vita lodräta ränder. Toppmärke: rött klot. Rött och vitt reflexband. Ljus: vitt LFl 10 s Bild |
| Mörkersegling: Mörkersegling är möjlig i belysta farleder då man utnyttjar blinkande enslinjer, sektorfyrar m.m. Obelysta sjjömärken kan vara försedda med reflex och syns då i skenet av en bra strålkastare. |
| Mudderverk: Mudderverk skall föra speciella ljus och signalfigurer enligt sjövägsreglerna, regel 27d samt ljudsignaler vid nedsatt sikt enligt regler för inre farvatten, §15. Läs mera |
| Muddring: Fartyg som är sysselsatt med muddring skall visa ljus och signalfigurer enligt sjövägsregelerna, regel 27d |
N
| Nåt: |
| Nationsflagga: I lag om Finlands flagga 1978 bestäms om flaggans utseende och bruk. Läs mera |
| Nautisk mil: En nautisk mil är en bågminut. Eftersom avståndet från ekvatorn till nord- eller sydpolen är 90 grader och en grad är 60 minuter så blir avståndet 60*90 = 5400 nautiska mil. Avståndet från ekvatorn till en pol är också 10 000 km. Därav följer att: en nautisk mil = 10 000/5400 = 1,85185 km eller 1 851,85 m. |
| Navigation:
är att
|
| Nedre linjemärke: I farlederna byggs enslinjer med linjemärken. Det nedre, främre märket, från farleden sett, placeras nära stranden och det övre, bortre märket, längre upp på land och högre upp. Avståndet mellan linjemärken kan vara flera hundra meter. Läs mera |
| Nödsignal: Om nödsignaler bestäms i sjövägsreglerna, regel 37, bilaga IV |
| Nollmeridian: Meridianerna numreras från 0º till 180º från nollmeridianen österut och västerut. Nollmeridianen går genöm stade Greenwich i England. Läs mera |
| Nominell lysvidd: Avser det avstånd från en fyr på vilket ljuset enligt sin ljusstyrka nattetid kan observeras vid en meteorologisk sikt på 10 sjömil. |
| Nordmärke: Kardinalmärke. Svart upptill, gult nedtill. Två svarta koner med spetsarna upp. Reflex: blå över gul. Ljus: kontinuerlig blixt. Ljus: VQ, vitt. Farleden går på märkets norra sida. Se bild Se hur nordmärket blinkar |
| Nordpol: Polerna är de punkter där jordklotets tänkta axel skär jordens yta. Meridianerna möts i polerna. Läs mera |
| Nytt hinder: Benämningen avser ett nyligen upptäck grund, vrak eller annat hinder. Nytt hinder utmärks med antingen lateral-, kardinal- eller punktmärke. |
O
| ODAS: Ocean Data Aquisition System. Bojar som placeras ut i oceanerna för att samla in data om väder, vågor och strömmar. Odas-bojar kan i vissa fall vara utmärkta med ett gult specialmärke. |
| Omkörning: I sjövägsreglerna, regel 13, bestäms hur fartyg skall förfar vid omkörning |
| Ortlinje: En bäring, en observation av en enslinje, övergången mellan olika färger i en fyrsektor, en astronomisk observation: alla dessa kan ge en ortlinje som i sjökortet kan ritas ut som ett streck på vilket båten befinner sig. Med två korsande ortlinjer får man en position. Läs mera |
| Ostmärke: Svart med gult band i mitten. Två svarta koner med baserna mot varandra. Två blå reflexband. Ljus: vitt VQ (3) 5s. Farleden går på märkets östra sida. Se bild Se hur ostmärket blinkar |
Ö
| Översiktskort: är sjökort i liten skala 1:100 000 - 1:500 000 för ruttplanering och segling i öppen sjö. |
| Överslag: Säkerhetsavstånd mot överslag beaktas när man anger största fria segelhöjd under en el-ledning. Avståndet är beroende av luftledningens spänning och varierar mellan 1,5 m och 4,4 m. |
| Övre linjemärke: Enslinjer för skärgårdsnavigering består av ett övre och ett nedre linjemärke. Det övre märket placeras, från farleden sett, längre bort och högre upp än det nedre. |
P
| På väg: Fartyg på väg är ett fartyg som inte ligger till ankars, är förtöjt vid land, eller står på grund. (Sjövägsreglerna, regel 3i) |
| Patentlogg: Består av ett räkneverk och en rotor som släpas efter fartyget i en lina |
| Pejla: Pejla = ta en bäring. Man talar också om att pejla nivån i tankar |
| Period: I fyrkaraktären avses med ljusets period tiden från det att den första ljusperioden börjat till den sista mörkerperioden slutar. |
| Position: Geografisk position uttrycks med hjälp av latitud och longitud (bredd och längd) |
| Positionsbestämning: kan göras med hjälp av enslinjer, krysspejling, fyrsektorer, enkel bäring med radaravstånd, astronomisk observation, satellitmottagare m.m. Läs mera |
| Prejningssignal: I Förordning om prejningssignaler till fartyg, 1976 bestäms vilka metoder övervakningsmyndigheterna kan använda för att preja fartyg. Läs mera |
| Prick: Pricken är ett flytande sjömärke fäst till sjöbottnen med spänd förtöjning. Pricken är känslig för yttre påverkan och kan flyttas av stormar, is, bogsersläp m. m. Navigatören bör var uppmärksam på att en prick kan ha flyttats från sin position. Bilder Bilder |
| Prickboj: Prickbojen är ett sjömärke som är fäst till sjöbottnen med lös förtöjning. På grund av den lösa förtöjningen kan prickbojen röra sig inom en cirkel med 20-30 m radie från sin egentliga position. |
| Prisnämndsflagga: I förordning om fritidsfarkosters flaggor, 1983 bestäms hur en p. ser ut. Flaggan är den samma som båtföreningarnas nationsflagga men är försedd med en röd bård i nedre kanten. |
| Projektion: Med kartprojektion avses metoder att avbilda jordens yta, eller delar av denna, på en plan yta. Läs mera |
| Propellerlogg: Fartmätare för båtar uppfunnen av Rune Kock. P. består av en propeller som fästs på båten under vattenlinjen. Propellerns rotation överförs via vajer eller el-kabel till ett visarinstrument |
| Publiceringstid: Ett sjökorts publiceringstid anges på sjökortet som "Upplaga..." (t.ex. 2004 VI, d.v.s. juni 2004) |
| Punktmärke: Kan passeras på båda sidor men inte för nära. Omväxlande svarta och röda vågräta bälten. Toppmärke: två svarta klot ovanför varandra. Rött och blått reflexband. Ljus: vitt Fl (2) 10 s Bild |
Q
| Q: Boksatven Q används som förkortning för sjömärkens ljuskraktärer. Q = quick flash = snabblixt. |
R
| R: (red) Bokstaven används för att ange rött ljus hos fyrkaraktärer och belysta sjömärken |
| Radarmärke: Ett stort bottenfast eller markfast märke placerat vid sidan av farleden. Märket har en radarreflektor som ger ett gott eko på radarskärmen. Om märket ligger närmare än 50 m från farledens kant kallas det randmärke. |
| Randmärke: Stort sjömärke permanent fäst vid sjöbottnen. Det är målat som motsvarande prick och försett med radarreflektor. Lateralmärkena har ett likadant toppmärke som motsvarande prick medan kardinalmärkena alla har en likadan stor radarreflektor som toppmärke. Randmärket kan vara beläget 0 - 50 m från farledens kant. Avståndet ges i sjökortet i en liten rektangel vid märkets fot. Om randmärke är beläget mer än 50 m från farledens kant kallas det radarmärke. Bilder |
| Rättvisande bäring: Rättvisande bäring är vinkeln mellan observatörens meridian och en linje till det observerade föremålet. Vinkeln räknas från från meridianens nordriktning medsols från 0º - 360º Läs mera |
| Rättvisande kurs: Rättvisande kurs är den vinkel som båtens långskeppslinje bildar med meridianen genom båten |
| Regler för inre farvatten: Alla fartyg som färdas på finländskt inre farvatten skall följa de internationella reglerna för förhindrande av sammanstötning till sjöss, 1972 (sjövägsreglerna) För trafik i hamnar, kanaler och särskilda farleder kan dock ett lands myndigheter tillsammans med sjöfartsverket utfärda särskilda regler för dessa farvatten för att komplettera sjövägsreglerna. I Finland har utgetts Regler för inre favatten ,1972 |
| Riktning: Se sidvinkel Läs mera |
| Riktningsmärke: Riktningsmärken är avsedda arr seglas rätt emot. De är inte ens med något annat märke och de saknar sektorer. De kan vara stenkummel, ljusmärken placerade i närheten av farleder som leder in i skärgården, vid skärgårdsfarleder eller i hamnar för att utvisa grund, bryggändor, ställen för kursändring m.m. |
| Runtlysande ljus: I sjövägsreglerna, regel 21e, fastslås hur ett runtlysande ljus som skall användas av fartyg skall vara beskaffat: Med runtlysande ljus avses ett ljus som är så beskaffat att det visar oavbrutet sken över en horisontbåge av 360º |
| Ruttplanering: Ruttplanering görs dagligen under en seglats. Vid val av rutt bör man fästa vikt vid att det finns tillräckligt med lämpliga hamn- och ankarplatser. Vid dåligt väder eller då utsikterna är dåliga bör man försäkra sig om att man även mitt under seglingen tryggt kan komma i hamn. Vid ruttplanering bör man beräkna de kurser och distanser som kommer att tillryggaläggas. Kurserna inför en seglats ritas in i sjökortet och rättas för missvisning och deviation för att få fram de kurser som skall styras på kompassen. |
S
| Säker fart: Varje fartyg skall framföras med säker fart så, att det kan vidta lämplig och effektiv åtgärd för att undvika sammanstötning och kan stoppas upp inom en distans avpassad efter rådande omständigheter och förhållanden. (Sjövägsreglerna, regel 6.) |
| Säkerhetsanordning: Säkerhetsanordningar för sjöfarten kallas de fyrar och sjömärken som används för att säkra sjöfarten. Läs mera |
| Sambord: Läs mera |
| Sammanstötning: Sövägsreglerna 7 och 8 bestämmer om fatygs skyldigheter för förebygande av sammanstötning |
| Segelfartyg: Int. sjövägsreglerna 3c: med segelfartyg avses varje fartyg under segel, dock under förutsättning att framdrivningsmaskineri, om sådant är installerat, inte används. Int. sjövägsreglerna 25 bestämmer om segelfartygs skyldighet att visa ljus. |
| Segelfri höjd: Segelfri höjd under broar och luftledningar anges i sjökortet och med tavlor på bron, eller för luftledningar, på stränderna. På havsområdena anges höjderna och djupet utifrån medelvattennivån. På insjöområdena används högsta vattennivå under seglationssäsongen för att ange segelfri höjd och lägsta lågvatten för att ange största tillåtna leddjupgående. |
| Segling: Konsten att med vindens hjälp framföra en båt. Läs mera |
| Sektorfyr: Avskärmad fyr som visar ljus av olika färg i olika riktningar, det vill säga sektorer. Vanligtvis visas vitt ljus i den segelbara sektorn medan rött eller grönt ljus visar att man är utanför farleden. Då man rör sig i den vita sektorn mot en sektorfyr fins den gröna sektorn på båtens styrbords sida och den röda sektorn på båtens babods sida. |
| Sidoljus: Alla båtar över 7 m längd skall mellan solnedgång och soluppgång visa sidoljus. Hur sidoljusen skall vara beskaffade står i int. sjövägsreglerna 21b. Läs om lanternor |
| Sidvinkel: (sv) eller riktning är den vinkel som bildas mellan fartygets långskeppslinje och linjen till ett observerat föremål någonstans omkring båten. Sidvinkeln räknas från rätt förut 0º-180º åt styrbord eller babord. Sidvinkel 180º ärdå självfallet rätt akterut. |
| Signaler vid nedsatt sikt: Int. sjövägsreglerna, regel 35, handlar om ljudsignaler som skall avges av fartyg vid nedsatt sikt. |
| Signalfigur: Int. sjövägsreglerna del C, reglerna 20 - 30 handlar om vilka ljus och signalfigurer fartyg skall föra. |
| Signalljud: I int. sjövägsreglerna, regel 32b,c står det: Med kort signalljud avses ett signalljud av omkring en sekunds varaktighet. Med långt signalljud avses ett signalljud av 4 - 6 sekunders varaktighet. |
| Sjöhorisont: Den fria synkretsen - sjöhorisonten - ser ut att bilda en cirkel med observatörens öga i medelpunkten. Hur långt man ser beror på ögats höjd över havet. Läs mera |
| Sjömärke: Sjömärken (fasta och flytande säkerhetsanordningar för sjöfarten) av många olika slag förekommer. I Europa används utprickningssystemet IALA A Läs mera här Läs mera om IALA och se lateral- och kardinalmärkena |
| Sjömil: Se nautisk mil |
| Sjönöd: Sölagen, Rederi 6 kap., Farygets befälhavare, §11, §12. Här bestäms om befälhavarens skyldigheter vid sjönöd. |
| Sjötermer: Klicka här för en lista på vanliga termer till sjöss |
| Sjötrafikförordning: Sjötrafikförordning: Här bestäms bl. annat om båtars utrustning. Läs mera |
| Sjötrafiklag: I sjötrafiklag och förordning finns bestämmelser för båttrafiken. Sjötrafikförordning Sjötrafiklag |
| Sjötrafikmärken:
Enligt en föreskrift av Sjöfartsverket skall sjötrafikmärken användas i allmänna farleder och andra vattenområden.
och här |
| Sjövägsmärken: Trafikmärken som används för att styra sjöfarten. Se märken |
| Sjövägsreglerna:
Den i London den 20.10. 1972 ingångna konventionen om de internationell reglerna om förhindrande av sammanstötning till sjöss kallas kort Sjövägsreglerna.
|
| Skala: Avser sjökortets minskningsförhållande. Skalan anges med relationstalet 1:m där m anger hur många gånger större ett avstånd är i naturen jämfört med motsvarande sträcka på sjökortet. Skala 1:50 000 betyder att 1 cm är 50 000 cm = 500 m i naturen. |
| Skalförändring: I sjökortets ram finns en meterskala för den angivna medellatitudparallellen. Eftersom mercators projektion växer med latituden är sjökortets skala exakt endast på den angivna medellatitudparallellen. |
| Skeppsljus: Finlänska båtar skall ha av sjöfartsstyrelsen godkända skeppsljus (lanternor). Sjöfartsstyrelsen ger ut informationsblad med typgodkända ljus. Läs mera |
| Skyddshamn: anger en plats där man kan stanna då en fortsattseglats av något skäl inte är säker. Visas i sjökortet som ett ankare omslutet av en cirkel. |
| Småcirkel: Alla cirklar vars plan inte skär jordens centrum är småcirklar |
| SOLAS: Läs mera |
| Specialkort: Sjökort avsedda att underlätt hamntrafiken. Avbildar infarterna till våra viktigaste hamnar. Utges i skala 1:10 000 - 1:25 000 |
| Specialmärke: Gult. Toppmärke: kryss. Gult reflexband. Ljus: gult Fl (4) 20 s. Används inte för att vägleda sjöfarten men för att utmärka speciella platser såsom muddringsställe, fiskodling, rörledning m.m. Bild |
| Statsflagga: Lag om Finlands flagga |
| Stäv: Läs om stäv |
| Stoppmärke: I förordning om prejningssignaler till fartyg bestäms hur övervakningsmyndigheterna kan preja fartyg. Till förordningen |
| Storcirkel: Storcirkel är den kortaste vägen mellan två punkter på jorden |
| Streck: I det gamla strecksystemet delades kompassen in i kardinal- och interkardinalstreck. Genom att fortsätta halveringen även mellan intekardinalstrecken fick man en indelning av cirkeln i 32 delar. Ett kompasstreck är således 11,25º. (360/32) |
| Styrbord: Ordet styrbord används till sjöss (och inom flyget) i stället för höger. Läs mera |
| Styrbordsmärke: Grönt. Toppmärke: grön kon med spetsen upp. Grönt reflexband. Ljus: grönt Fl 3 s eller Fl (2) 6 s. Skall passeas till babord. Märket skall passeras på båtens styrbords sida. Se bild |
| Styrbordsvinkel: Styrbordsvinkel: Vinkeln mellan linjen till ett föremål på båtens styrbords sida och långskeppslinjen. Styrbordsvinkeln blir alltid positiv då den räknas från rätt förut (0º)och medsols till rätt akterut (180º) |
| Svepnivå: Den nivå till vilken sjöfartsverkets båtar sveper en farled för att garantera att denna är fri från hinder till det i sjökotet angivna djupet. |
| Sydmärke: Gult upptill, svart nedtill. Två svarta koner med spetsarna nedåt. Reflex: gul över blå. Ljus: vitt VQ (6)+LFl 10 s. Farleden går på märkets södra sida. Se bild Se hur sydmärket blinkar |
T
| Temporär notis: Meddelandena i Underrättelser för sjöfarande / -båtförare om förändringar i sjökorten kallas notiser. En notis kan ha beteckningen T = temporär som anger att det är en temporär (tillfällig) notis. Om dess giltighetstid inte har angetts ersätts den senare med en ny notis då det tillfälliga förhållandet upphör. |
| Terretster navigation: Har man land i sikte kan man använda sig av landbaserad, terrester, navigation. Den grundar sig på att man observerar ett eller flera fasta föremål och därigenom bestämmer sin position genom att sammanställa de ortlinjer man får. Läs mera |
| Tid:
är ett viktigt begrepp i minnesformeln för beräkning av fart, tid och distans: |
| Tillfällig notis: Se temporär notis. |
| Toppljus: Sjövägsreglerna, regel 21, bestämmer hur ett toppljus skall vara beskaffat. "Med toppljus avses ett vitt ljus anbragt lodrätt över fartygets långskeppscenterlinje och så beskaffat, att det visar oavbrutet sken över en horisontbåge av 225º och så anordnat, att skenet kastas från rätt förut till 22,5º akter om tvärs på vardera sidan av fartyget." |
| Totalfel: Magnetkompassens nordriktning stämmer sällan överens med den geografiska nordriktningen utan bildar en vinkel med denna. Vinkeln kallas kompassens totalfel och består av två delar, missvisning och deviation. |
| Trafikmärken: Se sjötrafikmärken |
| Trafiksepareringssystem: På många platser har myndigheterna i olika länder inrättat trafiksepareringssystem för sjöfarten. Detta för att minska kollisionsrisken i tätt trafikerade områden. Trafiksepareringssystemen är inritade i sjökorten och ser ut som "motorvägar", med en fil för trafik i vardera riktningen med en separationszon (mittrabatt) där emellan. Sjövägsreglerna, regel 10, bestämmer om trafiksepareringssystem. |
| Trång farled: Om fartygs uppträdande i trång farled bestäms i sjövägsreglerna, regel 9, i Regler för inre farvatten, 3§, 14§. |
| Trycklogg: Tryckloggens funktion grundar sig på mätning av tryckskillnad i ett pitotrör. Tryckskillnaden omvandlas till en elektrisk signal och denna förs till ett instrument som visar hastigheten. |
| Tvärs: är en riktning (sidvinkel) som bildar en rät vinkel med fartygets långskeppslinje |
U
| Undervattensarbete: I sjövägsreglerna, regel 27d, bestäms om vilka ljus och dagsignaler ett fartyg sysselsatt med undervattensarbete skall föra. |
| Uppmärksamhet: I sjövägsreglerna, regel 36, bestäms om vilka signaler ett fartyg skall avge för att påkalla uppmärksamhet. |
| Utkik: I Sjövägsreglerna, regel 5, stadgas om utkik: Varje fartyg skall ständigt hålla behörig utkik såväl med syn och hörsel som med alla andra tillgängliga och under rådande omständigheter användbara medel, så att en fullständig bedömning av situationen och risken för sammanstötning kan göras. |
| Utläggning av en ort: Den givna latitudparallellen mäts, från den närmaste i sjökortet tryckta latitudparallellen, med passaren i sjökortets högra eller vänstra kant, överförs till sjökortet och markeras med ett blyertsstreck. Den givna longituden (meridianen) mäts på samma sett på skalorna i kortets övre eller nedre kant och avsätts på den utritade breddparallellen. |
| Utprickning: Vid utprickningen av finländska farvatten används ett kombinerat kardinal- och lateralsystem kallat IALA A Läs mera om IALA |
| Utrustning:
I Sjötrafikförordning, 1997 bestäms att alla farkoster som är försedda med motor och alla farkoster över fem meters längd, försedda med segel skall ha en viss basutrustning: flytvästar, länspump, åror eller paddel och brandsläckare. Sjötrafikförordning, 1997 |
| Uttagning av koordinater för en ort: Med passare mäts avståndet från den givna orten till närmaste i sjökortet tryckta latitudparallell. Avläs sedan ortens latitud vid motsvarande latitudparallell på skalan i sjökortets högra eller vänstra kant. Mät sedan avståndet från orten till den närmaste på sjökortet tryckta meridianen. Avläs ortens longitud vid motsvarande meridian på skalan i sjökortets övre eller nedre kant. |
V
| Väjningsregler: Sjövägreglerna 12 - 18 bestämmer om fartygs väjningsskyldighet |
| Varningsfyrar: är fyrar som kan varna för t.ex. undervattenskablar där ankring är förbjuden. Trafikljus vid broar och slussar hör också till denna kategori av fyrar. |
| Varningssignal: Sjövägsreglerna, reglerna 34 och 35, bestämmer om vilka manöver- och varningssignaler fartyg skall använda. |
| Västmärke: Gult med svart band på mitten. Två svarta koner med spetsarna mot varandra. Två gula reflexband. Ljus: vitt VQ (9) 10 s. Farleden går väster om märket. Se bild Se hur västmärket blinkar |
| Vattenlag:
Allmännyttjande och övriga rättigheter med avseende å annan tillhörigt område. 24 §Envar äger rätt att med undvikande av onödig störning befara vattendrag, där det är öppet. Vattendrag anses öppet, om det icke på grund av laglig rätt stängts. Vad ovan sagts om rätt att befara vattendrag äger motsvarande tillämpning i fråga om färdande över is. Den, som färdas i vattendrag, är ock berättigad att begagna främmande vattenområde såsom tillfällig ankringsplats, såframt annan ej nämnvärt därav förorsakas men eller störning. Fångstredskap och andra lösa föremål i kungsådra eller allmän farled, vilka äro till förfång för samfärdseln, må, utan att dem tillskyndas skada, tillfälligt för samfärdseln förflyttas från sin plats. Lag samma vare även i fråga om löst föremål utanför farled, vilket på sätt, som förorsakar oskäligt men, utgör hinder för samfärdseln. Om farande över eller förbi med märke försett fångstredskap utanför farled stadgas i lagstiftningen angående fiske. Om trafik i kanal och annorstädes i vattendrag samt på allmän vinterväg gäller vad därom är särskilt stadgat. |
| Vattennivå: Medelvattennivån används på havsområdena för att i sjökorten ange största tillåtna leddjupgående i farleder och den största segelfria höjden under broar och luftledningar. På insjöområdena används två olika vattennivåer: -lågvatten under seglationssäsongen används för att ange största tillåtna leddjupgående. -hövatten under seglationssäsongen används för att ange segelfria höjder. |
| VATU: Väylä- ja turvallisuusrekisteri. Sjöfartsverkets register över farleder och säkerhetsanordningar. Säkerhetsanodningarna har ett nummer enligt VATU som återfinns i fyrlistorna. Säkerhetsanordningars nummer kan bestå av 1-5 siffror och är bestående knutet till en specifik fyr. |
| Växande projektion: Sjökorten i Mercators projektion har bland annat den egenskapen att vartefter man avlägsnar sig från ekvatorn förstoras avstånd och ytor mer och mer. På latituder större än 70º blir förstoringen onaturlig och Mercators projektion kan inte användas. Läs mera |
| Vicekommodorsvimpel: Tvåtungad vimpel, vit botten med båtföreningarnas blåvita kors, avsmalnande från stången och med en blå bård i nedre kanten. (Se förordning om fritidsfarkosters flaggor.) |
| Vimpel: Särskild flagga som i föreningsregistret inskriven båtförenings medlemmar har rätt att föra enligt Förordning om fritidsfarkosters flaggor, 1983. |
| Vinkeltroget: Ett sjökort bör vara vinkeltroget; d.v.s. en vinkel på jordens yta skall motsvaras av en lika stor vinkel på sjökortet. Sjökort i Mercators projektion uppfyller dess krav. |
| Vissla: Med vissla avses varje ljudsignalanordning, med vilken man kan avge föreskrivna signalljud och som uppfyller bestämmelserna i sjövägsreglerna. (Regel 32 samt bilaga III) |
| VTS-central: Vessel traffic service central. Styr- och stödtjänst för fartygstrafiken. I Finland finns fem VTS-områden vid kusten och ett i Vuoksens insjösystem. Läs mera |
W
| W: Bokstaven används för att ange vitt ljus hos fyrkaraktärer |
| WGS-84: De nya finska "blå" sjökorten är gjorda enligt det internationella referenssystemet WGS84. Den som har blå sjökort behöver alltså inte längre ställa om sin GPS-mottagare till referenssystemet Finnish KKJ som man måste göra om man använder de äldre "gröna" sjökorten. Läs om WGS84 |
Y
| Y: (yellow) Bokstaven används för att ange gult ljus hos fyrkaraktärer och belysta sjömärken. |